Enorm insats... av oss i Varberg
Tjena!
Har precis kollat färdigt på Ghana vs Tjeckien och är enormt imponerad av ghananerna!
Hade vi haft ett så precis passningsspel och så löpvilliga spelare så hade vi krossat T&T + Paraguay med tvåsiffriga resultat. En välförtjänt 2-0 vins till Ghana.
Nu över till Sverige - Paraguay.
Kvällen börjar med lite grillning hemma hos Evert runt tresnåret, men vi killar är nog redan då lite för nervösa och maten kastas ner i strupen under en rätt tråkig fotbollsmatch.
När väl Englandsmatchen är igång börjar det synas svettpärlor i pannorna. Daniel är riktigt skakig och röker väl en sisådär 8 cigaretter på en kvart. Vi går ut och kickar lite boll när England har lyckats klämma in de två målen och vi gör mest bort oss i det gröna gräset. Tillslut sätter vi på vår VM-Skiva och tjejerna trillar lägligt in genom dörren, och hux flux är nervositeten utbytt mot en slags exalterad förväntan.
Vi ska inte få stryk. Vi ska inte spela oavgjort. Vi ska fantamej vinna denna matchen. Och när dommarn tillslut blåser igång matchen lyfter taket, inte bara i Berlin, utan även hemma på Brages gränd. Och ramsorna byter av varandra. Tror inte det var tyst en enda minut. Sången ekade och jag tror nog vi hördes ända bort till Olympiastadion. Tyckte mig se Källström titta in i kameran och mima "Tack Brages!".
Skillnaden på 0-0 mot T&T och 0-0 i 88 minuter mot Paraguay var att vi aldrig gav upp, varken vi eller landslaget. Och tillslut dök frälsaren upp. Ljungberg på nick. Det tåls att upprepas. Fredrik Ljungberg nickar in bollen. Undrar vad man hade fått för odds på det innan match. Tror jag skrek 5 minuter i streck, och sedan 5 minuter till efter att jag hade andats en stund och spottat ut lite blod. Herregud vilken fest det urartade i. Tack Sverige. Äntligen något att minnas från sommaren -06.
Nu ska vi bara piska skiten ur fem lag till. Okej?
(Värt att nämnas är att jag, efter Allbäcks cykelspark, trodde att det var mål och sprang runt med armarna i vädret i 10 sekunder innan verkligheten knockade mig.)
Har precis kollat färdigt på Ghana vs Tjeckien och är enormt imponerad av ghananerna!
Hade vi haft ett så precis passningsspel och så löpvilliga spelare så hade vi krossat T&T + Paraguay med tvåsiffriga resultat. En välförtjänt 2-0 vins till Ghana.
Nu över till Sverige - Paraguay.
Kvällen börjar med lite grillning hemma hos Evert runt tresnåret, men vi killar är nog redan då lite för nervösa och maten kastas ner i strupen under en rätt tråkig fotbollsmatch.
När väl Englandsmatchen är igång börjar det synas svettpärlor i pannorna. Daniel är riktigt skakig och röker väl en sisådär 8 cigaretter på en kvart. Vi går ut och kickar lite boll när England har lyckats klämma in de två målen och vi gör mest bort oss i det gröna gräset. Tillslut sätter vi på vår VM-Skiva och tjejerna trillar lägligt in genom dörren, och hux flux är nervositeten utbytt mot en slags exalterad förväntan.
Vi ska inte få stryk. Vi ska inte spela oavgjort. Vi ska fantamej vinna denna matchen. Och när dommarn tillslut blåser igång matchen lyfter taket, inte bara i Berlin, utan även hemma på Brages gränd. Och ramsorna byter av varandra. Tror inte det var tyst en enda minut. Sången ekade och jag tror nog vi hördes ända bort till Olympiastadion. Tyckte mig se Källström titta in i kameran och mima "Tack Brages!".
Skillnaden på 0-0 mot T&T och 0-0 i 88 minuter mot Paraguay var att vi aldrig gav upp, varken vi eller landslaget. Och tillslut dök frälsaren upp. Ljungberg på nick. Det tåls att upprepas. Fredrik Ljungberg nickar in bollen. Undrar vad man hade fått för odds på det innan match. Tror jag skrek 5 minuter i streck, och sedan 5 minuter till efter att jag hade andats en stund och spottat ut lite blod. Herregud vilken fest det urartade i. Tack Sverige. Äntligen något att minnas från sommaren -06.
Nu ska vi bara piska skiten ur fem lag till. Okej?
(Värt att nämnas är att jag, efter Allbäcks cykelspark, trodde att det var mål och sprang runt med armarna i vädret i 10 sekunder innan verkligheten knockade mig.)
Nu slutar jag snart. Härligt. Måste ju hinna hem och sova en skvätt innan jag skall hit igen.
Peace out, tack tack tack!
Paraguay, studenten och skolavslutningen...
Godmorgon!
Juni är en tid då många saker tar slut och andra nya spännande saker börjar.
Skolan slutar och många ser fram emot ett långt sommarlov.
Folk tar studenten och ser fram emot första besöket på arbetsförmedlingen.
Våren är slut och in spatserar solen och sommaren.
Men här är frågan:
Vm tar slut för Sveriges del och kritiken börjar?
Eller:
Måltorkan tar slut och Svergie spöar äntligen skiten ur något lag?
Jag slits fram och tillbaka mellan dessa två frågor. Mycket pekar på att sommaren 2006 inte blir ihågkommen som någon fotbollsfest. Men, trots det usla 0-0 resultatet mot T&T och trots att min hjärna analyserar och säger: "Vi får stryk" så är det trots allt mitt hjärta som skriker högst; "Vi vinner mot paraguay, vi vinner mot England och vi vinner tamejfan mot Tyskland i åttondelen."
Till och med när jag skrev ovanstående mening bråkade hjärnan med mig, sa åt mig att inte ha för höga förväntningar och att förbereda mig för en förlust. Men hur fasiken kan man göra det när det är VM? Säg det du, hjärnan!
Bilden i mitt föregående inlägg är nu utryckt som en knapp att sätta på matchtröjan och ännu en knapp tillverkades: "Fyfan för Svensson" med en bild när Anders Svensson tar sig för pannan och förstås det obligatoriska röda krysset över hela skiten. Riktigt så tycker man väl inte, det är mest ett rop på hjälp. Ett rop, grundat i frustration över sveriges lama attityd och resultat. Ett rop till Lagerbäck: "Ta ditt förnuft till fånga!".
Självklart är jag inte helt övertygad om att Källström kommer göra en mycket bättre match än vad Anders hade gjort, men jag är helt övertygad om att Sverige behöver något nytt(upprepning?). Vi måste våga, vi måste vilja och framförallt så måste vi piska skiten ur Paraguay.
Läste i Aftonbladet att Henke Larsson hade tagit tag i "bråk"-situationen och talat ut med grabbarna. Bra!
Detta tyder lite på att Henke har känt av pressen. Att han har blivit lite förbannad. Tänk om vi får se Henrik 'King of Kings' Larsson gå ut på plan på torsdag med eld i blicken. Tänk, tänk, tänk. Gör han det, kan jag lova en sak. Då är det inte bara Henke som är tänd, de andra spelarna har ju en sjuhelskottas respekt för honom. Om Henrik visar vägen(som en provisorisk lagkapten) så tror jag detta kan gå vägen.
Kriga nu Sverige, till sista jävla sekunden.
Forza Svergie, Forza Henke!
Peace out, tack tack tack tack!
Juni är en tid då många saker tar slut och andra nya spännande saker börjar.
Skolan slutar och många ser fram emot ett långt sommarlov.
Folk tar studenten och ser fram emot första besöket på arbetsförmedlingen.
Våren är slut och in spatserar solen och sommaren.
Men här är frågan:
Vm tar slut för Sveriges del och kritiken börjar?
Eller:
Måltorkan tar slut och Svergie spöar äntligen skiten ur något lag?
Jag slits fram och tillbaka mellan dessa två frågor. Mycket pekar på att sommaren 2006 inte blir ihågkommen som någon fotbollsfest. Men, trots det usla 0-0 resultatet mot T&T och trots att min hjärna analyserar och säger: "Vi får stryk" så är det trots allt mitt hjärta som skriker högst; "Vi vinner mot paraguay, vi vinner mot England och vi vinner tamejfan mot Tyskland i åttondelen."
Till och med när jag skrev ovanstående mening bråkade hjärnan med mig, sa åt mig att inte ha för höga förväntningar och att förbereda mig för en förlust. Men hur fasiken kan man göra det när det är VM? Säg det du, hjärnan!
Bilden i mitt föregående inlägg är nu utryckt som en knapp att sätta på matchtröjan och ännu en knapp tillverkades: "Fyfan för Svensson" med en bild när Anders Svensson tar sig för pannan och förstås det obligatoriska röda krysset över hela skiten. Riktigt så tycker man väl inte, det är mest ett rop på hjälp. Ett rop, grundat i frustration över sveriges lama attityd och resultat. Ett rop till Lagerbäck: "Ta ditt förnuft till fånga!".
Självklart är jag inte helt övertygad om att Källström kommer göra en mycket bättre match än vad Anders hade gjort, men jag är helt övertygad om att Sverige behöver något nytt(upprepning?). Vi måste våga, vi måste vilja och framförallt så måste vi piska skiten ur Paraguay.
Läste i Aftonbladet att Henke Larsson hade tagit tag i "bråk"-situationen och talat ut med grabbarna. Bra!
Detta tyder lite på att Henke har känt av pressen. Att han har blivit lite förbannad. Tänk om vi får se Henrik 'King of Kings' Larsson gå ut på plan på torsdag med eld i blicken. Tänk, tänk, tänk. Gör han det, kan jag lova en sak. Då är det inte bara Henke som är tänd, de andra spelarna har ju en sjuhelskottas respekt för honom. Om Henrik visar vägen(som en provisorisk lagkapten) så tror jag detta kan gå vägen.
Kriga nu Sverige, till sista jävla sekunden.
Forza Svergie, Forza Henke!
Peace out, tack tack tack tack!
En liten gnutta hopp
Hejsan!
Jag kunde inte hålla mig ifrån bloggandet längre.
Och anledningen?
Sverige, Kim Källström och en osannolikt dum förbundskapten.
Vi börjar med Sveriges insats mot T&T(TnT - Dynamite!). Usch, fy och blä är ord som tittar fram ur min snusfyllda munhåla. Vad i helskotta sysslar landslaget med? Efter 18 officiella avslut på mål så läser vi 0 - NOLL - ZERO - NADA -ZIPP mål. Visst visst, många gjorde en okej insats, men okej duger inte i ett VM. Inte ens mot ett blåbärsgäng som Trinidad & Tobago.
I 62:a minuten byter Lagerbäck ut Anders Svensson och hela svenska folket ställer sig upp och ropar:
Just det, in med Källström på plan!
Vad tror ni händer?
Jovars, visst fan byter tråkmånsen in en avdankad Allbäck istället för Sveriges hittills näst dyraste fotbollsproffs med ett självförtroende stort som ett hus efter Lyon-affären. Kim får vänta tills den 77:e minuten. Och på en kvart blir han matchens bästa spelare. Men det räcker inte. Inte när Zlatan inte trollar med bollen och inte när Larsson(ja jag vågar ge vårt nationalhelgon kritik) står still och verkar ointresserad.
Men okej, vi är inte utslagna än(mitt hjärta slits mellan hopp och förtvivlan) men det ser ju inte bra ut.
Vad beror detta på då?
Jo, det beror på att vi har en feg och statisk kossa till förbundskapten.
Mr. "Jag kör vidare på min taktik och min startelva trots att det uppenbarligen behövs något nytt och fräscht" Lagerbäck.
Leo Beenhakker visste precis hur Sverige skulle spela. Han visste precis hur hans, flera divisioner sämre, Trinidadianer och Tobagoneser skulle sänka tempot och frustrera svenskarna.
Sönderlästa. Tror ni att Paraguay har sämre koll på Sveriges taktiker får ni nog tänka om. Lagerbäck har kört samma system i 4 stora mästerskap.
Det måste hända någonting radikalt med både Lagerbäck och de svenska spelarna(inte bara de tre "Super Swedes). En tänding. En -94 laddning. Kanske borde Tommy Svensson sätta sig på ett plan till Tyskland och läsa dikter för landslaget. Det funkade ju förra gången.
Nu läser jag stora rubriker om "Storbråk" och "Krismöte" efter att Mellberg och Ljungberg käftat loss med varandra efter matchen. Och? Givetvis är dom tjuriga. Trots att Lagerbäck går ut till podiet på presskonferensen och säger att "Vi gjorde en riktigt bra match" så vet ju alla att vi igentligen förlorade matchen. Då blir spelarna sura. Då blir det bråk. Och detta, trots att vi svenskar gärna håller taggarna inåt och säger att bråk aldrig löser något, tänder spelarna. Nu tänker dom: "Jag skall ta mig fan visa att jag är bäst. Jag skall göra hundra mål mot Paraguay och tysta den där idioten". Nu är det Lagerbäcks uppgift att ta hand om den energin som finns i dessa utbrott och kanalisera dom till en bragdinsats mot Paraguay.
Och till alla som hyllar Shaaban säger jag bara: Jag hade gjort en precis lika bra insats. Vi mötte ju ändå Trinidad och Tobago. Är Isaksson fortfarande snurrig när det är dags för match så har jag inga problem med att låta Shaaban stå. Men då är det upp till bevis. Han har inte bevisat någonting än.
Aja, nu ere dags för lunch på jobbet.
Återkommer säkert med fler tankar innan matchen.
Peace out, tack tack tack!
Jag kunde inte hålla mig ifrån bloggandet längre.
Och anledningen?
Sverige, Kim Källström och en osannolikt dum förbundskapten.
Vi börjar med Sveriges insats mot T&T(TnT - Dynamite!). Usch, fy och blä är ord som tittar fram ur min snusfyllda munhåla. Vad i helskotta sysslar landslaget med? Efter 18 officiella avslut på mål så läser vi 0 - NOLL - ZERO - NADA -ZIPP mål. Visst visst, många gjorde en okej insats, men okej duger inte i ett VM. Inte ens mot ett blåbärsgäng som Trinidad & Tobago.
I 62:a minuten byter Lagerbäck ut Anders Svensson och hela svenska folket ställer sig upp och ropar:
Just det, in med Källström på plan!
Vad tror ni händer?
Jovars, visst fan byter tråkmånsen in en avdankad Allbäck istället för Sveriges hittills näst dyraste fotbollsproffs med ett självförtroende stort som ett hus efter Lyon-affären. Kim får vänta tills den 77:e minuten. Och på en kvart blir han matchens bästa spelare. Men det räcker inte. Inte när Zlatan inte trollar med bollen och inte när Larsson(ja jag vågar ge vårt nationalhelgon kritik) står still och verkar ointresserad.
Men okej, vi är inte utslagna än(mitt hjärta slits mellan hopp och förtvivlan) men det ser ju inte bra ut.
Vad beror detta på då?
Jo, det beror på att vi har en feg och statisk kossa till förbundskapten.
Mr. "Jag kör vidare på min taktik och min startelva trots att det uppenbarligen behövs något nytt och fräscht" Lagerbäck.
Leo Beenhakker visste precis hur Sverige skulle spela. Han visste precis hur hans, flera divisioner sämre, Trinidadianer och Tobagoneser skulle sänka tempot och frustrera svenskarna.
Sönderlästa. Tror ni att Paraguay har sämre koll på Sveriges taktiker får ni nog tänka om. Lagerbäck har kört samma system i 4 stora mästerskap.
Det måste hända någonting radikalt med både Lagerbäck och de svenska spelarna(inte bara de tre "Super Swedes). En tänding. En -94 laddning. Kanske borde Tommy Svensson sätta sig på ett plan till Tyskland och läsa dikter för landslaget. Det funkade ju förra gången.
Nu läser jag stora rubriker om "Storbråk" och "Krismöte" efter att Mellberg och Ljungberg käftat loss med varandra efter matchen. Och? Givetvis är dom tjuriga. Trots att Lagerbäck går ut till podiet på presskonferensen och säger att "Vi gjorde en riktigt bra match" så vet ju alla att vi igentligen förlorade matchen. Då blir spelarna sura. Då blir det bråk. Och detta, trots att vi svenskar gärna håller taggarna inåt och säger att bråk aldrig löser något, tänder spelarna. Nu tänker dom: "Jag skall ta mig fan visa att jag är bäst. Jag skall göra hundra mål mot Paraguay och tysta den där idioten". Nu är det Lagerbäcks uppgift att ta hand om den energin som finns i dessa utbrott och kanalisera dom till en bragdinsats mot Paraguay.
Och till alla som hyllar Shaaban säger jag bara: Jag hade gjort en precis lika bra insats. Vi mötte ju ändå Trinidad och Tobago. Är Isaksson fortfarande snurrig när det är dags för match så har jag inga problem med att låta Shaaban stå. Men då är det upp till bevis. Han har inte bevisat någonting än.
Aja, nu ere dags för lunch på jobbet.
Återkommer säkert med fler tankar innan matchen.
Peace out, tack tack tack!