En dag i 200 km/h!
Tjena tjena!
Nu sitter jag här vid en främmande dator och skriver min ack så privata blogg. Känns nästan som om jag sviker Antes dator, men lite spänning får jag väl ha i mitt liv. Nu över till gårdagen, en dag så hektisk och flummig att jag inte ens hann sätta mig ner och skriva ett par rader i bloggen!
Jag vaknar, inser att detta inte är min dag, funderar över allt jag har att göra och somnar om. Detta beteende upprepas ett par gånger, men jag fattar tillslut att det inte håller i längden. Upp och hoppa och dags att sätta igång med sysslorna. Städa, diska, packa, stryka och göra mig iordning inför konfirmationen. Jag missar förstås bussen och får ta en taxi till kyrkan vilket inte precis gör mig mindre stressad. Tänk er nu; fjorton stressade och skitnervösa konfirmander som verkar ha glömt allt vi övat och som bara är intresserade av vilka utav deras kompisar som kommer tycka att det är töntigt med vit kåpa. På mindre än en timme så lyckas vi ledare fixa en någorlunda ordning och hux flux är konfirmationen över. Huh?
En fortsättning på detta nervkramande drama fortsätter efter jag har varit på stranden!
Peace out, tack tack tack tack!