Oh, nu skäms jag bannemej!
Jovars, visst skäms jag! Jag har ju inte uppdaterat på vad som känns som flera år. Och alla mina löften om att uppdatera så mycket, ekar nu så tomma. Denna gången tänker jag verkligen inte utlova några snabba uppdateringar eller listiga svar på kommentarerna. Men jag kan ju alltid skriva vad som pågår just nu.
Jo, jag väntar på att min A-kassa ska ge mig pengar, jag söker förtvivlat och fruktlöst efter en lägenhet åt mig och min vapendragare Evert (http://www.lunarstorm.se/mrslacker) och jag har inte mycket skinn kvar efter flera nätter av frenetiskt kliande av min klåda. Nu kanske ni tycker att mitt liv verkar hemskt men frånsett att jag har lite ångest över slantarna så mår jag faktiskt rätt bra. Jag behöver nog lite utmaningar och vad är mer utmanande än att hitta ett liv i Varberg?
Idag har jag och min far kört ner lite skit till tippen. Tippen, vilket besynnerligt ställe. Ett par gubbar i arbetsklädsel som sitter och dricker kaffe och snackar skit. Ett fåtal familjefäder med släp fulla av bag-in-boxkartonger och gamla möbler. Några globalt medvetna tanter med säckar fulla av kläder till klädinsamlingen. Och en stor och brutal maskin som förvandlar stora jävla stockar till sågspån som sprids med vinden och fastnar i hår, näsa och ögon på en stackars arbetslös sate som mig. Och stanken, doften, aromen. Ibland hallon, ibland sur mjölk blandat med kompost. Min näsa blev schitzofren.
Jaja, nog om tippen.
Jag återkommer med en uppdatering någon gång.
Peace out, tack tack tack tack!
Jo, jag väntar på att min A-kassa ska ge mig pengar, jag söker förtvivlat och fruktlöst efter en lägenhet åt mig och min vapendragare Evert (http://www.lunarstorm.se/mrslacker) och jag har inte mycket skinn kvar efter flera nätter av frenetiskt kliande av min klåda. Nu kanske ni tycker att mitt liv verkar hemskt men frånsett att jag har lite ångest över slantarna så mår jag faktiskt rätt bra. Jag behöver nog lite utmaningar och vad är mer utmanande än att hitta ett liv i Varberg?
Idag har jag och min far kört ner lite skit till tippen. Tippen, vilket besynnerligt ställe. Ett par gubbar i arbetsklädsel som sitter och dricker kaffe och snackar skit. Ett fåtal familjefäder med släp fulla av bag-in-boxkartonger och gamla möbler. Några globalt medvetna tanter med säckar fulla av kläder till klädinsamlingen. Och en stor och brutal maskin som förvandlar stora jävla stockar till sågspån som sprids med vinden och fastnar i hår, näsa och ögon på en stackars arbetslös sate som mig. Och stanken, doften, aromen. Ibland hallon, ibland sur mjölk blandat med kompost. Min näsa blev schitzofren.
Jaja, nog om tippen.
Jag återkommer med en uppdatering någon gång.
Peace out, tack tack tack tack!
Kommentarer:
Postat av: maker
shit så jävla skön fantasi :) skriv en bok!
Trackback